Lite om det jag kan göra, vill göra, har gjort och sånt som jag helst undviker att göra.
UX är en förkortning av User Experience. Användarupplevelse på svenska. Vi alla är användare av tjänster och produkter. Det är en naturlig del av vår vardag. Vi blir glada när saker går oväntat smidigt och blir frustrerade när det går trögt eller tar stopp. Viktigt, eller hur? Det tycker i alla fall jag!
Vad är egentligen UX? Den definition som jag brukar hålla mig till lyder så här: den samlade upplevelsen för en person som använder en tjänst eller produkt, såsom en webbplats eller en datorapplikation. Den förklaringen är så pass kort att den går att komma ihåg, men för att verkligen förstå hur viktigt UX är behöver man ge en mer fyllig beskrivning. Man kan se det som alla sätt som en slutanvändare kommer i kontakt med ett företag, dess tjänster och produkter.
UX kan vara en ambition att kartlägga beteenden, känslor, mål och sammanhang hos användarna i syfte att skapa bättre produkter och tjänster för dessa människor. Det handlar om att förstå användaren och att ge användaren en röst. Om man gör det har man förutsättningar att skapa ett välfungerande gränssnitt för att utföra en uppgift, inhämta information eller på annat sätt ge rätt verktyg för att uppnå användarens mål.
Användarupplevelse och användbarhet används ibland synonymt, men man brukar säga att användarupplevelse är bredare. Användarupplevelse ger en helhetsbild där användbarhet är en viktig del. UX inbegriper research, analys, beteendevetenskap, kommunikation och teknik. Inlevelseförmåga är en egenskap som en “UX:are” får god träning i.
Den andra halvan av rubriken då, UI? Förkortningen står för User Interface Designer. Det finns likheter mellan UX och UI såsom att båda handlar om användarupplevelse. Det finns också tydliga skillnader mellan disciplinerna. UI handlar om det estetiska för app och webb. Med andra ord grafisk formgivning och visuell kommunikation. Det handlar uteslutande om digitala produkter. En UX-designer kan å andra sidan arbeta med produkter och tjänster som är fysiska eller analoga. En UI-designer inriktar sig på det grafiska såsom typografi, färgskalor, knappar, animationer och bilder. En UX-designer inriktar sig på att kartlägga och optimera hela upplevelsen för en användare, från den första till den sista kontakten med produkten eller tjänsten.
Personligen har jag arbetat ungefär lika mycket i båda rollerna och tycker båda är lika viktiga i digital utveckling.
Webb är inte längre bara text och bild som bekant. Successivt har webbteknik också blivit grunden till många redskap i vår vardag. Det går inte att läsa en tidning, att använda en app eller navigera med bil-GPS utan webbteknik finns med som en viktig komponent. Redskapen måste fungera för alla. Myndigheters tjänster anses nödvändiga för medborgarna. Därför finns DOS-lagen i Sverige som säkerställer tillgänglighet i digital offentlig service.
På liknande sätt har EU:s övriga medlemsstater anpassat sig till direktivet European accessibility standard (EN 301 549). Även på andra håll i världen finns liknande initiativ. I USA finns exempelvis lagen Section 508 of the Rehabilitation Act som ställer upp krav på tillgänglighet för IT-teknologi som utvecklas, underhålls, anskaffas och används av myndigheter på federal nivå. Det är tydligt att “inkluderande design” blir allt viktigare i takt med att webbteknik och ICT ersätter tjänster som har fungerat annorlunda tidigare.
Användarupplevelsen vinner på att form och funktion talar samma språk. När design, användbarhet och teknik går hand i hand fungerar kommunikationen. Ett förenklat sätt att dela upp koden är att frontend är det som visas och körs i webbläsaren och backend är den del av koden som stannar på serversidan. Slår man samman de två delarna kallar man det fullstack. Att koda för webb och app innebär att man behöver lära nytt hela tiden. Det underlättar om man har koll på något ramverk och följer standarder. Kodverkets olika delar beskrivs ibland med ytterligare ett engelskt ord – “stack”.
Den här webben är byggd med Jamstack. Närmare bestämt Hugo med temat WD Hugo Theme – ett tema som jag vidarutvecklar löpande. Tekniska utmaningar gör att arbetet blir stimulerande. Ofta är komplicerad teknik något som förenklar för slutanvändaren om den kläs med ett genomarbetat gränssnitt.
Hängivenhet och erfarenhet sprider energi i gruppen. Under de senaste åren har jag ingått i flera team som arbetar enligt agil metodik. Om uppgiften kräver en coach eller mentor så är det lätt att anpassa sig till ledarrollen. Men bara om det behövs och efterfrågas.
Sökte du något som fanns här tidigare? Gamla webben finns arkiverad här. Vill du titta på några gamla jobb? Några finns beskrivna här.
